Barn- och ungdomsidrott bedriven i föreningar stöttas av sina respektive kommuner genom bidrag. Bidragen ser olika ut i olika kommuner på grund av skilda bidragssystem. I Stockholms stad består en del av bidraget till Barn- och ungdomsidrotten av den så kallade nolltaxan. Nolltaxan innebär i detta fall att Barn- och ungdomsidrott kan utövas i kommunala lokaler utan kostnad, det vill säga att hyran är gratis. Det finns andra kommuner som istället tar hyra för lokalerna även om avgifterna varierar beroende på om det är barn- och ungdomsföreningar eller andra hyresgäster som hyr lokalerna.

The Swedish way to organize sport has a long tradition and the parents play an important role in ways to organize sport. Without the thousands of adults who voluntary work the sport associations would have problems to survive. However, there are tendencies to that commitment is reduced, which means that the activity is exposed. The purpose of this study was to examine parents opinions about a nonprofit children´s sport respective professional children´s sport. The study was based on questionnaires which were distributed to 83 parents in four different sports; equestrian sport, track and field sports, ice hockey and soccer.

Syftet var att undersöka individers motivation till och upplevelse av motion, vad som leder tillavbrott i ett motionsprogram, upplevda hinder till motion, vilka strategier de somupprätthåller sina motionsvanor använder för att överkomma dessa hinder samt om deanvänder målsättningar för sitt motionerande. Bakgrundsvariablerna var kön, ålder,erfarenhet, träningsfrekvens och barndomshistorik. Ett kvantitativt formulär delades ut vidolika träningsanläggningar och arbetsplatser. Försökspersonerna (N = 166) var: Män (N =100) och Kvinnor (N = 66), Yngre Vuxna 16 - 29 år (N = 82), Medelålders 30 - 44 år (N = 56)och Äldre Vuxna 45 - 66 år (N = 27), Nybörjare (N = 24) och Erfarna (N = 142), Lågaktiva(N = 81) och Högaktiva (N = 85), Aktiva (N = 82) och Inaktiva föräldrar (N = 84) samtAktiva (N = 134) eller Icke Aktiva (N = 32) i organiserad barn/ungdomsidrott underuppväxten. Det vanligaste motivet till att träna var att förbättra konditionen och den vanligasteupplevelsen var att träning var ett verktyg till att hålla sig i form.

Den organiserade idrotten engagerar många barn och ungdomar. Dock finns tendenser bland ungdomar att de med stigande ålder slutar vara aktiva inom föreningslivet. Ett flertal studier har gjorts för att undersöka orsakerna till avhoppsproblematiken inom den organiserade idrotten. Denna studie utgick däremot från ett hälsofrämjande perspektiv. Syftet med denna studie var att undersöka vilka olika skäl flickor i åldrarna 14-20 angav för fortsatt idrottsutövande.

Barn- och ungdomsidrott är idag för de flesta familjer berikande, både för de deltagande barnen och föräldrarnas vardag. Men för en del av dessa barn kan idrott i vissa fall upplevas negativt, där föräldrarnas engagemang är förknippat med något jobbigt. Denna studies syfte är att undersöka och presentera ett urval av fotbollsspelande pojkars upplevelser av sina föräldrars involvering i deras fotbollsmiljö och kring deras egna fotbollsutövande. Vidare bygger studien på analyser av enkäter, vilka delades ut till spelare i ett antal Göteborgsbaserade fotbollsföreningar i åldrarna 10 - 12 år. Ett av de resultat som redovisas i studien är, att många av de tillfrågade spelarnas föräldrar är och tittar på träningar och matcher.

Vården och idrottsledarens sätt att agera och uttala sig om behandling och prognos påverkar idrottaren på ett sätt som både kan stärka, men även minska tilltron till sin egen förmåga varför vikten av optimalt stöd och omhändertagande av omgivningen genom hela rehabiliteringen har stor betydelse, särskilt hos barn och ungdomar vars reaktioner på trauma är starkare än hos vuxna. Syfte: Syftet med studien var att ta reda på vem som har ansvaret för att barn och ungdomar får det psykosociala stöd som behövs i samband med en allvarlig idrottsskada, vilken kunskap som finns hos tränare, föräldrar och fysioterapeuter samt om det finns någon handlingsplan för de som inte lyckas återgå. Metod: Kvalitativa intervjuer med tränare, föräldrar och fysioterapeuter med erfarenhet av allvarliga idrottsskador hos barn och ungdomar i åldern 12-16 år från olika idrotter i Stockholmsregionen analyserades med innehållsanalys. Resultat: Alla informantgrupper oberoende av varandra ansåg att kommunikationen var det största problemet och att rollen som koordinator saknades. De förmedlade en känsla av kognitiva, emotionella och beteendemässiga reaktioner hos barnen, som i likhet med tidigare studier ansågs större ju yngre barnen var.

Dropout among youth players is a problem in Swedish icehockey. Leaders in youth hockey teams work closely with players on an almost everyday basis during season and have a big influence on players and their activities. This study aims to identify possible reasons for dropouts by interviewing coaches and leaders in icehockey clubs. A total of eight coaches and leaders in different ice hockey clubs were interviewed. Results show that the coaches highlight three reasons for early dropout; focus on competition, results and too much training in younger ages..

Föreningsidrott sysselsätter idag många barn och ungdomar med fysisk aktivitet och 86 % av alla ungdomar mellan åldrarna 13-20 år har någon gång varit aktiva i en idrottsförening. Trots ett stort deltagande väljer många ungdomar att sluta idrotta när de kommer upp i övre tonåren, där avhoppen är större bland flickor jämfört med pojkar. Regeringen har framfört en idrottspolitik som säger att föreningsidrotten ska främja folkhälsan genom att uppmuntra barn och ungdomar till idrottande. Därav satsas mycket pengar på att försöka behålla så många ungdomar som möjligt och försöka förebygga avhoppsproblematiken. Syftet med studien var att undersöka faktorer som påverkar flickor i 15-16 års ålder att sluta spela fotboll.

Ett antal förskollärare har intervjuats om sin syn på barn som har svårt att leka med andra barn. Pedagogerna har en samstämmig bild av att dessa barn oftast reagerar med att antingen dra sig tillbaka eller med att bli utagerande vid kamratkontakt. För att stötta dessa barn är det vanligaste arbetssättet för pedagogerna att gå in i leken. De intervjuade uttrycker speciellt oro för att de inåtvända barnen blir bortglömda samt att de utagerande barnen skall få stämpeln "de som alltid förstör"..

Den här rapporten belyser hästsport och integration utifrån projektet, Stallet ? En mötesplats. Studien lyfter fram de möjligheter samt begränsningar som upplevs finnas för ökad integration inom hästsport. Deltagande barn och ungdomar i projektet, projektledare, idrottsrörelsen och kultur och fritid har fått delge sin syn på det hela. Studien är en kvalitativ intervjuforskning som till viss del kan ses som en utvärderingsstudie, 13 intervjuer har utförts, 10 av dessa är med ungdomar med svensk respektive utländsk bakgrund, resterande är med projektledare, utvecklingskonsulent på Smålandsidrotten samt Kalmar kommuns kultur och fritidnämnds ordförande.

Ungdomarna är idrottsföreningarnas framtid och idrottsföreningarna skapar positiv utveckling för ungdomarna. Det ungdomarna gör på fritiden och i vilket socialt sammanhang som de vistas i har betydelse för deras utveckling. Trots dessa positiva effekter som idrottsföreningarna har så väljer många ungdomar att sluta med föreningsidrotten. Detta beror på olika aspekter såsom ekonomi, kompisar, föräldrapåverkan och nya fritidsintressen. Därför är det viktigt hur idrottsföreningar jobbar med att behålla ungdomar och det är också syftet till denna studie.

Ångermanland has at the last five years lost 420 hockey players. This is a qualitative study that focus on investigating the main problems of dropouts among young hockey players and how ice hockey associations in Ångermanland act to find solutions to the problem. The main questions of the study are: How can the dropout problems in Ångermanland be understood or explained in terms of youth operators' perspective and what are the potential strategies that the ice hockey associations are using to deal with the dropout problem and what approaches to youth hockey is reflected in the youth operators' statements? The study was based on semi-structure interviews with 6 different ice hockey sports clubs in Ångermanland. The results showed that the leadership programs ought to be more educational, and more oriented toward understanding the children instead of mainly technical learning objectives about how to shoot, dribble, and skate.

Syfte och frågeställningDenna studie har som syfte att studera om olika ledarstilar påverkar om barnen får vara med eller ej och därmed påverkar utslagning samt i vilken omfattning coacherna använder toppning inom barn och ungdomsidrottsrörelsen. Syftet har mynnat ut i följande frågeställningar? Vilken ledarstil används av coachen?? I vilken omfattning används toppning i de 3 kommuner uppsatsen innefattar?MetodStudien är genomförd i Västra Götaland i tre kommuner. Respondenter vars alla idrotter är anslutna till Riksidrottsförbundet har idrottsföreningar som utgångspunkt. Respondenterna bestod av 4 kvinnor och 16 var män.

Sedan år 2007 har regeringen avsatt 500 miljoner kronor årligen, i ett projekt som kallas för ?Idrottslyftet?, för att under fem år satsa på Barn- och ungdomsidrotten. Trots detta verkar det som att fler unga flickor väljer att sluta idrotta inom organiserad lagidrott. Syftet med studien var att undersöka varför flickor i åldern 13 till 16 år slutar att idrotta inom organiserad lagidrott. Fokusgrupper valdes som metod, och 13 fokusgruppsintervjuer (n=118) genomfördes i tre kommuner i nordöstra Skåne. Två intervjuer valdes ut för en djupare analys och transkribering, resterande elva analyserade enbart det material som svarade på syftet.

Syftet med uppsatsen var att studera om det var någon skillnad hur hörselskadade barn upplever sin dag på hörselfritids jämfört med de barn som går individualintegrerat med hörande barn/kamrater i fritidsverksamhet. Avsikten var även att belysa vad pedagoger bör veta om man får ett hörselskadat barn i fritidsverksamheten.Studien baserar sig dels på en faktadel och dels på kvalitativa intervjuer. De teoretiska utgångspunkter som har använts är rollteorin och symbolisk interaktionism. Intervjuerna har genomförts med sex barn som går på hörselfritids respektiveindividualintegrerat. Barnen var 7-8 år gamla.Resultatet visar a/ Att hörselskadade barn som har bra kamratrelationer på fritids lättare står ut med olägenheter såsom buller, slammer och höga ljud.